alexandrasundholm

Vi svor på förevigt, men orden vi sa högt till gud finns inte längre kvar.
Vi hade det underbart det måste du erkänna. Jag kännde mej inte ensam
med dej, du var den som förstog mej. Allt som vi sa är nu bara ord som
finns i våra minnen. Vi svor på att allt skulle vara bra så länge vi hade varann,  men du svek vårat löfte och jag har svårt att leva utan dej.
vi svor på gud att det alltid skulle vara vi. Vi bara lovade varann, men
allt är nu förlorat. Jag det gör ont att veta att det var vi, men nu är allt borta. För du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta, Livet är väll inte till för att glömma? eller är det dags att låta dej gå vidare, för orkar jag värkligen fortsätta hoppas på något?

Jag saknar dej! bästavän,